ett lyckligt mellanbarns betraktelser av det ljuva livet.

Var tar tiden vägen? Alldeles nyss stod jag i stadsskogen och blev alldeles lycklig av att världen skiftade i gult och rött. Jag plockade vackra löv och december kändes väldigt avlägset. Men nu, plötsligt är det andra advent och snart är terminen slut. Så, vad hände egentligen?

Den här helgen har nog varit det bästa på väldigt länge. Mycket mys i sängen, mycket te, många skratt och en miljard kyssar. Din hud mot min hud och jag är världens lyckligaste.

Lillasyster hade julkonsert igår, helt magiskt. Och återigen insåg jag hur mycket jag saknar allt det där. Måste verkligen ta och styra upp min sjungeri, det blir liksom aldrig riktigt jul utan hysteriska körrepetitioner och julsånger tills man kräks.

Jag har världens bästa pappa. Han har erbjudit sig att skjutsa hem mig till underbara Uppsala. Så jag ska nog ta och packa ihop mitt pick och pack, sen blir det glödd och lussebulle i korridoren. Wanna join me?

Kälrek och respekt till alla jag känner.