melankoli?
Det är väntans tider för den lilla fröken m. Jag väntar på att skolan ska börja, väntar på att det ska bli helg, väntar på pengar, väntar på hösten. Känns som att livet hamnat i ett pausläge, and me no like. Detta viloläge gör mig rastlös till tusen. Och lite stressad till och med. För jag har så mycket som borde göras, men likt ett rådjur som bländas av strålkastarna på en bil står jag helt stilla. Ser hur allt rusar förbi omkring mig, vet att jag borde förflytta mig men känner mig helt oförmögen att ens blinka.
Min mamma sa för inte länge sedan att även bra saker, som vanligtvis gör en glad kan förvandlas till obehagliga måsten. "För många plus blir tillslut bara en massa minus ". Hon är så klok min lilla mamma, för det är precis så det känns. Inte hela tiden men ändå ganska ofta.
nu ska jag hoppa in i duschen, bege mig till nationen och vara en god nationsmedlem. Idag finner ni mig i Maj´s café fram till klockan 18.00. Sen tänker jag gå hem och bädda ner mig i soffan, vänta på att kusinvitamin kommer hem och lägga mig tidigt.
Ge mig en kram, och kanske en puss i pannan för jag känner mig lite liten just nu.
Och ta hand om varnadra.
Puss smack i pannan och en massa klapp på huvet, sjunger milda sånger och blåser bor allt jobbigt. Så, nu kan du resa dig och knalla vidare, eller åtminstone lyfta blicken och spana runt lite. Det finns så mycket att titta på, som bara väntar på dig. Ta bara en liten sak i taget. Ta in den. Och vänta på att det så småningom blir dags för nästa. You are in no hurry,baby. Take your time... mamlan som nu ska rassla ner i slafen och sussa. See you!