hemkomst
Det blir lätt lite förvirrat när jag ska tala om hemma. Hemma är ju både Uppsala och radhuset i Väsby, men på lite olika sätt. Här, i Uppsala, har jag mitt liv precis just nu. Här har jag mitt eget hushåll, visserligen delat med mina älskade korridorare, men ändå. Det är liksom mitt. Hos mor och far i förorten är det på ett konstigt sätt också hemma. Fast kanske mer för att jag har mina rötter där. Fram tills bara för ett och ett halv år sedan( ohmigod, kan det verkligen vara så länge sen?) så var det hela min värld. Konstigt nog tog det inte mer än en månad eller två att känna sig hemma i en ny stad, bland helt främmande människor och vanor.
Nu är jag hur som helst hemma igen, i mitt rum på Studentvägen. Och det är helt obeskrivligt skönt att vara tillbaka. Jag gav till ett litet lyckotjut när jag och Ludde rullande in i Uppsala igår eftermiddag. Jag fylldes av ett underligt lugn, och när jag till slut fick lägga mig i sängen, min alldeles egna helt underbart sköna säng, slappnade jag verkligen av. Den här fantastiska känslan förstärktes till och med ännu mer av att jag inte var ensam i sängen. Jag somnade lugn och lycklig i ett par armar som jag helst vill ha runt min vinterfrusna kropp alltid och hela tiden.
Vintern, den kom iaf. Hela gatan utanför mitt fönster är täckt av snö. Underbar, vit och kall snö. I dessa fruktansvärt gråa och mörka tider hjälper snön det lilla dagsljus som finns på traven.
Vaknade av en hemsk väckarklocka idag. Baby skulle upp och jobba, så vi släpade oss upp klockan strax efter åtta. Efter en lagom njutningsfull frukost och en lång hejdå-kyss bokade jag en tid i tvättstugan. Drog fram lilla Rut och sydde upp/in lite kläder, gjorde klar en födelsedagspresent till Märta. Myste i köket tillsammans med en oförskämt brun Elias, städade lite, gick till Folkes, hjälpte Anna med att få in dom otroligt praktiska sänglådorna (som både jag och jenny har under våra respektive sängar) i hennes bil, åt lyx-varmkorvs lunch med Elias, promenerade med Jenny, lagade kalops och nu sitter jag här. Ska snart återgå till att läsa klart SVJ, av Roald Dahl. Sen funderar jag faktiskt på att lägga mig tidigt ikväll. Konstigt att man mår så mycket bättre av att sova just på natten och vara vaken på dagen, medan det är ljust :).
Puss och kärlek till alla mina vänner.
Ta hand om varandra!
Nu är jag hur som helst hemma igen, i mitt rum på Studentvägen. Och det är helt obeskrivligt skönt att vara tillbaka. Jag gav till ett litet lyckotjut när jag och Ludde rullande in i Uppsala igår eftermiddag. Jag fylldes av ett underligt lugn, och när jag till slut fick lägga mig i sängen, min alldeles egna helt underbart sköna säng, slappnade jag verkligen av. Den här fantastiska känslan förstärktes till och med ännu mer av att jag inte var ensam i sängen. Jag somnade lugn och lycklig i ett par armar som jag helst vill ha runt min vinterfrusna kropp alltid och hela tiden.
Vintern, den kom iaf. Hela gatan utanför mitt fönster är täckt av snö. Underbar, vit och kall snö. I dessa fruktansvärt gråa och mörka tider hjälper snön det lilla dagsljus som finns på traven.
Vaknade av en hemsk väckarklocka idag. Baby skulle upp och jobba, så vi släpade oss upp klockan strax efter åtta. Efter en lagom njutningsfull frukost och en lång hejdå-kyss bokade jag en tid i tvättstugan. Drog fram lilla Rut och sydde upp/in lite kläder, gjorde klar en födelsedagspresent till Märta. Myste i köket tillsammans med en oförskämt brun Elias, städade lite, gick till Folkes, hjälpte Anna med att få in dom otroligt praktiska sänglådorna (som både jag och jenny har under våra respektive sängar) i hennes bil, åt lyx-varmkorvs lunch med Elias, promenerade med Jenny, lagade kalops och nu sitter jag här. Ska snart återgå till att läsa klart SVJ, av Roald Dahl. Sen funderar jag faktiskt på att lägga mig tidigt ikväll. Konstigt att man mår så mycket bättre av att sova just på natten och vara vaken på dagen, medan det är ljust :).
Puss och kärlek till alla mina vänner.
Ta hand om varandra!
Kommentarer
Trackback