ge blod, ge liv
Det är slöa dagar som passerar framför mina ögon. Jag sover längre än vanligt (inget uppe med tuppen här inte), tar allt i ett ultrarapidtempo, äter när jag är hungrig och ligger vaken sent och läser diverse slaskiga pocketböcker. Jag tror bestämt att det kallas semester, eller kanske sommarlov för min del.
Men en mindre trevlig effekt av denna oerhört slöa tillvaro är att jag blir en aningens rastlös. Stundvis känns det som att jag skulle kunna klättra på väggarna i brist på stimulerande aktivitet. Idag blev jag tillsist så uttråkad att jag tog mig ner till blodcentralen och skänkte ett par deciliter blod. Gratis fika och en biobiljett, inte helt fel :).
Nu har jag flyttat också! Bor numer i en alldeles underbar lägenhet i luthagen. Ingen mer irritation över grabben under som alltid envisades med att pumpa på med hög musik dygnet runt. Ingen mer uppgivenhet över ett nerslaskat kök, en oorganiserad kul, en smutsig spis eller sopor som luktar gammalt kadaver. Nu mer är det bara me, myself and I. Än har inte saknaden av lilla stora familjen slagit rot ordentligt. Men jag skulle tro att så fort höstterminen sätter igång så kommer det slå mig hur mycket jag saknar korridorslivet. Med sporadiska testunder, spelkvällar, gemensam matlagning och aldrig mer än fyra steg till närmsta tröstande famn.
Om tretton dagar lämnar jag landet. Då drar jag och världens finaste pyttesyster till Spanien, till Barcelona. Vi ska njuta av sol, bad, spexiga drinkar och lite blygsam shopping. Vi ska turista och med egna ögon uppleva den fantastiska Gaudís magiska byggnader och kreationer. Vi ska dra ner på tempot ytterligare och bara leva. Åh vad jag längtar!
Nu ska jag nog ta mig en bok och fördriva lite tid i skuggan.
Ta hand om varandra, älskade vänner.