ett lyckligt mellanbarns betraktelser av det ljuva livet.

Jag är hemma på besök i Upplands Väsby över påsken. Det är lika underbart varje gång jag kliver in genom dörren här på Galoppgatan, känner doften av hemma och möts av två glada små hundar. Att därefter få försvinna in i jordens tryggaste famn är grädden på moset. Min mamma kan krama bort alla oroligheter som susar runt på insidan i ett nafs. Efter en liten stund brukar systeryster komma nertassande, med håret på ända, och nosa in sig mellan axeln och nacken. Sedan brukar välkomnandet avslutas med en otroligt karaktäristisk kram från lilla papi, följt av häng i köksoffan.

Men det är stora förändringar på gång. Lilla familjen ska flytta vilket egentligen bara är toppenbra. Finns liksom ingen anledning att bo kvar i ett alldeles för stort radhus när två femtedelar av familjen har byggt bo på annan ort. Det kommer blir bra, men konstigt att aldrig mer få kliva in här och vara hemma.

Igår hjälpte jag och lillasyster mamma med att sortera blend diverse bråte inför flytten. Det var så underbart att äntligen få lägga vantarna på gamla ärvda smycken och andra prylar. Som jag har längtat. Tusen fina minnen sök upp i mitt sinne, alla ting hade liksom ett eget. Hur jag som liten brukade älska att titta i mammas smyckeskrin och bestämma vad som skulle bli mitt en dag.

Idag ska jag hjälpa pappa med att köra lite grejer till loppisen, som för övrigt kan vara Sveriges bästa. Sen blir det väl påsklunch och till kvällen lite  häng med Bella och Frida. Underbart :).

Imorgon måste jag verkligen ta tag i mig själv och börja plugga, tenta på tosdag..

Ta hand om varandra.