ett lyckligt mellanbarns betraktelser av det ljuva livet.

Hej livet!
Idag vaknade jag för tredje dagen i rad och trodde att det var söndag, sen ändrade jag mig till måndag och till sist var jag tvungen att ta fram almenackan. Jag låg fortfarande kvar i sängen när jag insåg att det faktiskt var torsdag. Uttrycket "minne som en guldfisk" passar mig inte längre, vad finns det som har kortare minne än en guldfisk? Någon?

Det händer grejer. I tisdags till exempel var jag nere på blodcentralen tillsammans med Joel och tömde mig på en skvätt. Jag var en aningens nervös, det kan jag erkänna, men så fort jag hade krånglat mig upp i den satans höga stolen och lagt mig till rätta så försvann oron. Jag visste att jag var i goda händer. Ungefär en halvtimme senare trippade jag nöjd ut till min cykel, för att senare inse att jag var en aningens för vinglig för att faktiskt cykla. Jag fattar inte varför inte varenda frisk människa inte ger blod, det är ju en sån otroligt fiffig grej. Och så får man en present (jag tog en termos), och fika, och en t-shirt, och en pin. Och ännumer fika :D.

Gratis ÄR gott.

Nästa vecka ska jag och Jennyluss göra verklighet av att flytta in hennes pinaler in i min korridor. Det kommer nog bli rätt slitigt, men åh vad kul det ska bli att ha henne här. På kvällen blir det klassfest och hejdåparty, känns lite eller faktiskt jättekonstigt att skiljas åt nu precis när vi har lärt känna varandra.

Jag ska göra ett nytt försök att ta mig ut i köket och göra lite frulle. Jag var ute för en.. ja en timme sen faktiskt men våran lilla men ack så ettriga städgubbe var där så jag vågade inte störa. Han var i full gång med att slita ut spisen och skrubba den ren när jag sömndrucken och med årets sovfrilla dök upp i köket för att blixtsnabbt vända på klacken och hasa mig tillbaka till min säng.

Puss och kram mina vänner.